Gustavia Balkan – aktiv förvaltning i praktiken

Det har på senare tid uppstått en debatt kring Aktiv förvaltning. För Gustavia Fonder är det en av grundpelarna i förvaltningen. Vi har frågat Jonas Dahlqvist, förvaltare av Gustavia Balkan, hur han ser på Aktiv förvaltning.

Vad innebär aktiv förvaltning?

Aktiv förvaltning handlar om att aktivt avvika från relevant index. Motsatsen till aktiv förvaltning kallas för passiv förvaltning eller indexförvaltning. Målsättningen med passiv förvaltning är att fonden ska utvecklas i linje med index. Man uppnår detta genom att positionera sig på samma sätt som index. Den aktiva förvaltningen strävar efter att över tiden överträffa index. Detta kan bara uppnås om förvaltaren avviker från indexvikterna. Den aktiva förvaltaren försöker undvika de aktier, sektorer och marknader som han tror kommer att utvecklas sämre än index. Genom detta frigörs kapital som förvaltaren istället investerar i det han tror kommer att utvecklas bättre än index. Om han gör rätt val så kommer han att prestera bättre än index. Summan övervikter är alltid lika stor som summan undervikter. Det är det här som är den aktiva förvaltningens kärna.

Anhängarna av passiv förvaltning lutar sig ofta åt teorin om att marknaden alltid är effektiv. Det skulle innebära att det inte går att slå index över tiden till samma risktagande. En enskild förvaltare är helt enkelt inte smartare än marknaden. Anhängarna av aktiv förvaltning menar att marknaden är en funktion av irrationella aktörer, och därför är den inte alltid effektiv, vilket gör att det uppstår felprissättningar. En skicklig aktiv förvaltare kan utnyttja dessa och därmed slå index.

Det finns även olika nivåer på aktiv förvaltning. Portföljteoretiska mått som ex Active Share och Aktiv risk mäter hur aktiv en fond har varit.

Hur en förvaltare kommer fram till vilka aktier, sektorer eller marknader han bör undvika eller satsa på finns det lika många svar som det finns förvaltare. Det finns många förvaltningsstrategier och investeringsstilar.

Vad är fördelarna med aktiv förvaltning?

Den stora fördelen är naturligtvis att fonden har potential att utvecklas väsentligt bättre än index.

Men det finns andra fördelar som jag tycker lite oförtjänt har kommit i skymundan. Det är till exempel att index per definition är övervärderat. Ta två identiska bolag som exempel. Den aktie som stiger mest, och allt annat lika är högst värderad, kommer att ta större plats i index. Är det verkligen den aktien du vill ha mer av? Ett annat problem med vissa index är att de inte ger en balanserad bild av den marknad den ska återspegla. Ericson vägde exempelvis mer än 35 procent av Stockholmsbörsens index under våren år 2000. Är det ett bra sammansatt index? Ett tredje problem är den så kallade storlekssneddriften. Det finns inget som säger att en aktie som väger 2 procent i index är 10 gånger attraktivare än den som väger 0,2 procent. Om båda är exakt lika attraktiva så borde en riskneutral investerare föredra 1,1 procent i vardera aktie (2,0+0,2 =2,2 /2= 1,1). Det har visat sig att väldigt få aktier växer till himlen, utan de flesta tillgångar har en förmåga att ”mean revert” över tiden. Genom aktiv förvaltning har man möjligheten att taktiskt reallokera, vilket har visat sig ge en högre riskjusterad avkastning på lång sikt. Det handlar alltså om mer än att bara slå index. Med hjälp av den aktiva förvaltningen kan man kringgå många av bristerna i passiv indexförvaltningen anser jag.

Vad är nackdelarna med aktiv förvaltning?

Den största bristen med aktiv förvaltning är att man tar risken att utvecklas sämre än index. Det har visat sig vara lättare sagt än gjort att över tiden slå index. Ett annat problem är att den kostar mer än passiv indexförvaltning.

Hur arbetar du med aktiv förvaltning?

Det ingår över 220 bolag i fondens jämförelseindex Stoxx Balkan TMI. Fonden är koncentrerad till 25-35 bolag. Varje enskild aktie väger väsentligt mer i fonden än vad den gör i index. Det är min målsättning att varje enskild aktie ska utvecklas bättre än index över tiden, och därmed bidra till den totala överavkastningen. För att ha en chans att kraftigt överträffa index efter avgifter och transaktionskostnader så måste också avvikelsen mot index, dvs den aktiva graden, vara stor.

Vad är grunden i din förvaltning?

Jag har tre ledord i min förvaltningsfilosofi. Konservativ, disciplinerad och långsiktig. Konservativ för att jag i grunden är en värdeinvesterare med stort fokus på priset i förhållande till bolagets fundamentala värden. Disciplinerad i form av att jag aldrig avviker från min förvaltningsstrategi. Långsiktig för att mitt sätt att förvalta och synen på sunda aktieinvesteringar oftast inte betalar sig på kort utan lång sikt.

Hur väljer du ut vilka aktier som ska ingå i fonden?

Den fundamentala aktieanalysen är grundläggande i förvaltningen. Förstår man inte bolagets framtida förmåga att generera vinster, så kan man inte heller förstå värderingen och således inte om aktien är billig eller dyr. Men det räcker inte. Vi lever i en komplicerad värld där politik och de makroekonomiska utsikterna påverkar bolagen och dess värdering. Därför kombinerar jag den grundläggande bolagsanalysen med en top-down analys för att förstå vilka marknader som har de bästa förutsättningarna.

Var kommer överavkastningen ifrån?

Både val av marknader och val av bolag bidrar till överavkastningen. Oftast är det kommunicerande kärl på så sätt att den marknaden jag är mest förtjust i är oftast också där jag enklast hittar attraktiva aktier att investera i.
Hur har utvecklingen varit?
Vi bytte jämförelseindex under 2013 så det är relevant att se till de senaste två åren. Under förra året steg Gustavia Balkan med 25,3 procent samtidigt som jämförelseindex steg med 16,9 procent. Under 2013 tappade fonden 2,2 procent samtidigt som index sjönk med 13,6 procent. Det hade aldrig gått att generera den här typen av resultat om jag inte hade varit genuint aktiv.



av Jonas Dahlqvist förvaltare av Gustavia Balkan

 

Tillbaka