Gustavia Balkan – intervju med förvaltaren



Gustavia Balkan firar 10 år


Vi ställde därför några frågor till Jonas Dahlqvist, som har förvaltat fonden sedan 2007.

Gustavia Balkan var först på plats med världens första Balkanfond för 10 år sedan i denna tillväxtregion. Varför?

Det fanns många skäl att starta en fond med den inriktningen. Ur ett investeringsperspektiv var det otrampad mark och värderingarna var synnerligen låga. Politiskt hade läget stabiliserats efter 90-talets svåra konflikt och det fanns en vilja att integreras med resten av Europa. Den här nya situationen lockade till sig privata investeringar, såväl inhemska som från utlandet. Utlåning, konsumtion och export tog fart från låga nivåer.

Finns dessa skäl kvar?

Absolut, integrationen med övriga Europa fortsätter varje dag. Tillväxten i regionen har faktiskt varit starkare än för Västeuropa varje år, och således minskar de ekonomiska skillnaderna. Trots detta har den genomsnittlige västeuropén tre gånger högre levnadsstandard (mätt i köpkraftsjusterad BNP/capita) än den genomsnittlige Balkaninvånaren.

Hur är värderingen idag av aktiemarknaden i Balkan?

Värderingsmässigt är vi nere på nivåer som vi känner igen från när vi startade fonden. Aktier med låga vinstmultiplar, substansrabatt och hög direktavkastning är inte svåra att hitta. Det som skiljer sig från 2003 är att framtidsutsikterna var tydligare då. Idag ser vare sig företagsledare, politiker eller ekonomer någon stark tillväxt runt hörnet. De är starkt präglade av de senaste årens svaga konjunktur i Europa. Jag vill dock understryka att det inte räcker med låga värderingar för att det ska vända. Det finns en väl förankrad pessimism i marknaden idag som måste brytas. Det krävs bättre framtidsutsikter och ett ökat förtroende helt enkelt.

Finns det förutsättningar för att tillväxten ska ta fart igen på kort sikt?

Absolut. Under det senaste halvåret har vi sett ljusglimtar i makrostatistiken från Europa. Balkanregionen är på flera sätt indirekt knuten till konjunkturen i Europa. Bortsett från att man rent geografiskt är grannar, och flera av länderna är medlemmar i EU så finns det starka kopplingar inom handel och bankväsende. En starkare konjunktur i Europa skulle få positiva konsekvenser för hela Balkanregionen. Som exempel kan nämnas industriproduktionen i Rumänien. Den har varit den snabbast växande inom hela EU efter sommaren. Visst, en svala gör ingen sommar, men det är utan tvekan ett steg i rätt riktning.

På lång sikt?

Sett ur ett längre perspektiv är det fortsatt viktigt med privata investeringar, utländska direktinvesteringar samt finansiellt stöd från EU för att länderna ska kunna fortsätta att växa. Vi är optimister och tror att detta kommer att hända då regionen har en fördelaktig demografi, utbildad arbetskraft med konkurrenskraftiga löner samt lågt belånade stater och hushåll. Därutöver är det viktigt med fortsatt politisk stabilitet, att man fortsätter att investera i nödvändig infrastruktur och fortsätter att harmonisera lagar och regler med EU.

Skulle detta även gynna aktiemarknaden?

Det är jag övertygad om. Många företag har efter flera svaga år varit tvingade att ställa om och effektivisera verksamheten och är idag bättre skötta än för fem år sedan. När efterfrågan ta fart i form av högre försäljning så kommer många bolag uppvisa stark vinsttillväxt. Då kommer aktierna att omvärderas.

Vad finns det för risker?

Den uppenbara risken är att Europa och världskonjunkturen inte utvecklas på ett positivt sett framöver, dvs i motsatt riktning mot vad som är gängse uppfattning idag. En sådan utveckling skulle vara negativ för regionen då staterna inte har den finansiella styrkan att själva driva tillväxt.

Hur har fonden gått under dessa tio år?

Man kan tala om två epoker i fondens liv. De fyra första åren, fram till hösten 2007, steg fonden med hissnande 440 %. De senaste 6 åren har fonden gått ner med 69% . Visserligen har fonden stigit med drygt 50% sedan botten 2009, men totalt sett har den bara gått upp med 66% sedan start. Ur ett relativt perspektiv, dvs jämfört med de underliggande marknadernas utveckling, har det gått bättre.

Hur gör du för att följa utvecklingen i Balkan?

Jag reser regelbundet till regionen där jag antingen träffar bolagen direkt eller deltar i konferenser. Bolagen besöker även oss här i Stockholm. Därutöver samarbetar jag med de ledande investmentbankerna i respektive land vilket hjälper mig att hålla koll på det dagliga nyhetsflödet. Jag har följt utvecklingen i Balkan i drygt 8 år, varav de senaste 6 åren som förvaltare, så viss erfarenhet har man ju skaffat sig. Det här hjälper mig kanske inte att förutspå börsutvecklingen men jag tror det hjälper oss att identifiera de mest intressanta bolagen och undvika en del minor på vägen.

Hur ser själva investeringsprocessen ut?

Gustavia fonder har aktiv förvaltning och fundamental analys som ledord. Det gäller även i förvaltningen av Balkan fonden. Detta resulterar i att vi har en koncentrerad portfölj om ca 30 bolag som vi kan väldigt väl. Portföljstrukturen, dvs hur stor andel varje marknad ska väga, utformas genom en top down analys där vi tittar på alltifrån ledande makroindikatorer till aggregerad värderingsnivåer. Inom ramen för marknadsvikterna investerar vi i de bolagen vi tror allra mest på.´

Hur kan jag göra för att få läsa mera om Balkan som tillväxtregion?

Jag brukar skriva på om regionen på vår hemsida. Klicka gärna på följande länkar.

http://www.gustavia.se/nyheter/nyheter/2012/balkan_regionen_med_den_hogsta_tillvaxten_i_europa_under_det_senaste_decenniet.aspx
http://www.gustavia.se/nyheter/nyheter/2013/balkan_gar_inte_att_jamfora_med_sydeuropa.aspx

 

Med det så tackar vi Jonas Dahlqvist som är förvaltaren av Gustavia Balkan. Tack Jonas!

Tillbaka