Balkan – går inte att jämföra med Sydeuropa

Medias bevakning av länderna i Balkan är inte lika intensiv som länderna i Sydeuropa men när de väl rapporterar är det ofta i samma negativa tongångar. Sydeuropa har stora och svårlösta problem. Högt belånade hushåll och banker, en svag fastighetsmarknad, en växande statsskuld i kombination med stora budgetunderskott. Ovanpå detta ett näringsliv som inte är särskilt konkurrenskraftigt till följd av låg produktivitet och för högt löneläge. Det är inte konstigt att tillväxten är negativ och att arbetslösheten stiger. Det saknas inte ingredienser för en riktigt dålig konjunktur. Att det dessutom är politiskt turbulent gör inte saken bättre, även om det till stor del är en bieffekt av den svaga konjunkturen.

Det är inte rättvist att jämföra länderna i Balkan med länderna i Sydeuropa. Regionen befinner sig inte på något sätt i någon högkonjunktur. Men likheterna mellan regionerna är få. I nedan jämförelser består Balkan av länderna Bulgarien, Kroatien, Rumänien, Serbien, Slovenien och Turkiet. I begreppet Sydeuropa ingår Grekland, Italien, Portugal och Spanien. Statistiken för vissa länder år 2012 är inte är helt fastlagda utan prognoser, som är inhämtade från ECB, IMF och lokala myndigheter.

Låt oss börja med den allmänna tillväxten förra året.

BNP tillväxt (genomsnitt)
Balkan -0,4 %
Sydeuropa -3,3 %

Tillväxten i Balkan är på intet sätt stark, men att säga att de befinner sig i en lika djup svacka som Sydeuropa är helt enkelt fel. Lågkonjunkturen som har präglat stora delar av världen sedan Lehmankraschen har starka kopplingar till statsskuld och budgetsaldo. Även här är skillnaderna stora vid en jämförelse mellan regionerna.

Statsskuld/BNP Budgetunderskott/BNP
Balkan 44 % Balkan -3,6 %
Sydeuropa 125 % Sydeuropa -6,2 %

Dessa siffror spelar en avgörande roll för den framtida potentiella tillväxten. Allt annat lika kommer de sydeuropeiska regeringarna tvingas till att föra en tuffare finanspolitik de kommande åren än regeringarna i Balkan. Det borde också resultera i att upplåningskostnaderna för Balkan bör vara lägre än för Sydeuropa. Detta borde också inverka positivt på tillväxten i det medellånga perspektivet.

Hushållens förmåga att påverka tillväxten i en ekonomi genom konsumtion och investeringar är naturligtvis kopplat till hur många människor som är i arbete och får lön varje månad. Reallönernas utveckling är också viktigt att studera för att kunna göra en bra bedömning. Men det står också klart att det finns stora kopplingar mellan den här krisen och hushållens höga belåning. Även här är skillnaderna stora.

Hushållens skulder/BNP
Balkan 25 %
Sydeuropa 79 %

För höga skulder får en rad konsekvenser. Allt annat lika utgör räntekostnaderna en större del av hushållens totala kostnader, som kunde använts till konsumtion eller sparande. En för hög skuldsättning i förhållande till underliggande tillgångar har också visat sig påverka hushållens konsumentförtroende negativt. Sammantaget är den låga skuldsättningen något som är positivt för länderna i Balkan den dagen hjulen börjar snurra lite fortare.

Slutligen, hur mår företagen? Man kan titta på många olika parametrar men jag har valt att lyfta fram industriproduktionen. Ett lands industriproduktion fångar på ett enkelt sätt upp hur konkurrenskraftiga varor man tillverkar. För högt löneläge, för låg produktivitet, för dålig kvalitet eller helt enkelt varor som inte efterfrågas slår direkt mot industriproduktionen i dåliga tider. Den reflekterar dessutom både den inhemska och den utländska efterfrågan.

Industriproduktionen
Balkan -1,1 %
Sydeuropa -5,2 %

Även här finns det stora skillnader som pekar på att industriproduktionen klarat sig mycket bra i Balkan relativt Sydeuropa. Notera att skillnaderna hade varit ännu större om tittat på utvecklingen de senaste två åren. Skillnaderna beror på en rad olika faktorer och det finns självklart en rad landspecifika förklaringar. Men generellt är kostnadsläget i den sydeuropeiska industrin för högt i förhållande till produktiviteten. De tillverkar inte heller varor som omvärlden efterfrågar. I Balkan är det tvärtom. Det senaste årtiondet har det varit fokus på att utveckla infrastruktur och industri för att man på lång sikt ska kunna bli ett konkurrenskraftigt alternativ ur ett europeiskt perspektiv. Det handlar om mycket mer än bara låga löner.

Den här analysen är på intet sätt heltäckande utan belyser endast några av de viktigaste faktorerna.

Det står helt klart att Balkan inte befinner sig i någon högkonjunktur, men ligger mycket närmare en vändning än det sargade Sydeuropa. En Intressant slutsats av läget i Sydeuropa är att den som vill investera i en vändning på marknaderna i Europa har ett mycket bättre utgångsläge om man väljer Balkan i stället för Sydeuropa. Balkan står klart bättre rustade för en snabbare och mer uthållig vändning den dagen konjunkturen vänder. Dessutom är värderingarna lägre.

 

av Jonas Dahlqvist förvaltare av fonden Gustavia Balkan

Tillbaka